Kurser 1997 –
Moderarketypens historiska metamorfoser:
från kosmisk vulva till Härbärgerande Med-vetande
” I Begynnelsen var Modern …”
Så och i historien. Men hur fjärran är icke vår tids anorektiska flickor
och effektiva yrkeskvinnor från den yppiga senpaleolithiska
modergudinnan från ca 25.000 år före vår tideräkning,
som troligen uttrycker den första kosmologin i större delen av världen,
centrerad kring livets – födelsens, näringens, växandets –
dödens och återfödelsens mysterium. Vad har hänt däremellan?
Följ med på en religionshistorisk, mytologisk och psykologisk resa
där vi följer den kvinnliga gudomens spår från begynnelsen och
framåt genom historien (med betoning på den europeiska kulturens
rötter och utveckling).
fr. Cathal Höyuk, Anatolien, 6000 f. Kr.
”Om man har en mytologi där mysteriets symbol är fadern får man helt
andra slags signaler än man skulle få om metaforen för visdom och
världens mysterium vore modern.” (Campbell i Myternas Makt)
Föreläsningar med diabilder:
I Kosmisk vulva. Matrix mundi.
Introduktion: Om att träda i kontakt med moderarketypen…
Kroppens, naturens medvetande. ”För”historia,vad är det?
Den paleolithiska och neolithiska gudinnan. Månkosmologi: Liv-död-liv. Ursymboler.
(Föreläsn. bygger på följande litteratur: M Gimbutas, The Civilisation of the Goddess m fl.;
J. Mellaart, Catal Hüyük; Baring/Cashford, The Myth of the Goddess, J.Campbell, Primitive Mythology m fl)
II Den stora Gudinnan under bronsåldern: den vilda och den odlade naturens civiliserande gudom: Mjölken, Honungen och Sädesaxet. Nedstigningen.
Sumerisk-babylonisk och egyptisk gudinnekult. Den döende och
återuppstående sonen/älskaren/ kungen: Dumuzi-temat med variationer. Parthenogenes och Hieros gamos. Den minoiska kulturen på Kreta. Övergången till patriarkala livsformer: Solhjältens födelseoch de första nedskrivna skapelsemyterna.
(Litt: NS Kramer, Så levde sumererna; E Harding, Woman’smysteries; Kramer/Wolkstein, Inanna; E.Neumann, The Great Mother m fl)
III Magna Materkulter under hellensk-romersk era:
Artemis Efesia. Demeter och Kore – de Eleusinska mysterierna. Kybele – Roms Magna Mater. Isis – gudinnan med de tusen namnen. Mater Dolorosa och Det gudomliga barnet.
(Litt. utöver ovan nämnda: C Kerenyi, Eleusis – Archetypal Image of Mother and Daughter; EO James, The cult of the Mother Goddess; Plutarchos, Moralia; L Apuleius, Den gyllene åsnan, m fl)
IV ”Den dolda gudinnan i Gamla testamentet”
Den moderlöse faderguden Jahwé och Eva, allt levandes moder.
Paradis och syndafall. Israels folk i Kanaans land, landet ”som
flödar av mjölk och honung”. Astarte, Ashera – Kananéernas gudinnor.
(Litt: Gamla testamentet; Baring/Cashford, The Myth of the Goddess; A Goldman, Våra bibliska mödrar,
R. Patai, The Hebrew goddess, m fl)
V Den havande Jungfrun. Uppståndelsen.
En ny Magna Materkult: Kristendomens Jungfru och Mater Dolorosa.
Det gudomliga barnet. Sädesmiraklet. Den svarta madonnan.
(Litt: M. Warner, Alone of all her sex; P Berger, The goddess obscured; G Cavalli-Björkman, Den svarta madonnan m fl)
VI Sophia, ”ljuset i materien”.
Alexandria. Den grekisk-judisk-gnostiska Sophia. De gnostiska evangelierna. Maria Magdalena. Materiens mysterium: Alkemins ”regressum ad uterum” och ”soror mystica”.
(Litt: Gamla testamentets Apokryfer; Pistis Sofia; E Pagels, The gnostic gospels; M Eliade, The Forge and the Crucible; R.Patai, Jewish Alchemists m fl)
VII Den stora livscykeln. Kärlet. Feminina transformationsmysterier. Härbärgerande medvetande.
Sammanfattande diskussion kring kontinuitet och brott i mytiska teman,kosmogonier och kosmologier under historien. Människoblivande och medvetandeutveckling. Diskussion kring E.Neumanns modeller och tankar om medvetandeutveckling och den feminina arketypen. Moderarketypens framträdelseformer i vår egen tid? Hur förstår vi den anorektiska flickan?
(Litt. bl a E Neumann: The Great Mother; The Origin of Consciousness, M Woodman, Den sovande bruden, Den havande jungfrun, Den misshandlade brudgummen)
**********************
Fortsättnings-och fördjupningskurser: Arketyper – Historia – Mytologi
I samarr. med C.G Jungföreningen i Göteborg
Varmt välkomna till nya kurser vt 2002:
Varje föreläsning jag håller i kursen om Moderarketypens historiska metamorfoser är egentligen en kurs i sig. Jag sveper fram över hela historien och kan bara ge glimtar av varje historisk fas. Nu skulle jag vilja gå djupare in i vissa faser/teman.
I Magna Mater-kulter under antiken
Den mångbröstade Artemis i Efesos; De Eleusinska mysterierna (Demeter-Kore);
Anatoliens modergudinna Kybele – Roms Magna Mater; Isis – gudinnan med de tusen namnen. Dessa fyra mysteriekulter förebådade kristendomens och Mariakultens genombrott.
Vi skall i denna kurs mer ingående ta upp det kultur- och religionshistoriska sammanhanget kring var och en av dessa stora Magna Materkulter och tillsammans gå in i de myter som de baserar sig på, följa symboler, finna djupstrukturer med hjälp av bl a jungianska begrepp och ge utrymme för personlig igenkänning.
I mån av tid kommer vi också ta upp kristendomens utveckling och se dess tre huvudriktningar i sitt antika och främreorientaliska sammanhang.
II ”Medvetandets ursprung och historia”. Kärlet och Svärdet. Logos och Fallet. Människoblivandets problematik.
Erich Neumann (1905 – 1960) är med sina verk The Origins and History of Consciousness (1949), The Great Mother (1955) och den postumt publicerade essäsamlingen, The Fear of the Feminine (1994), den jungianska analytiker som mest konsekvent försökt förstå både feminin och maskulin psykologi och medvetandeutveckling med utgångspunkt i den mänskliga historiens stora myter och skapelseberättelser. Vi skall ta del av hans väldiga mytologiska stoff, hans och andras teorier men också ha utrymme till samtal, bildvisning och om andan faller på pröva att gestalta vissa scener ur centrala myter med hjälp av ursprungstexter.
****************
.. och ytterligare en fördjupningskurser
1. Ursymboler: måne – sol – stjärnor; Fågeln, Trädet; Stenen; Ormen…
2. Skillnaderna mellan feminin och maskulin individuationsprocess somde framställs i den religiösa och mytologiska utvecklingen. Likheterna: från vild till ”civiliserad” där mannen först är den vilda som civiliseras av prästinnan (t. ex. i Gilgamesheposet; kungens nedstigning i bronsålderns Mesopotamien och Egypten) och sedan kvinnan är den vilda som civiliseras av Fadern, med början i Zeus våldtäkter? Pistis Sophia.
Dotterns process: Inannas nedstigning; temat Rape (Kore) och Rave (Backantinnor); Hustrun/Naturen= passiv Fond för maskulin aktivitet resp. jungfrun – faderns animaprojektion; och idag Animusidentifikation (Fadern, demonälskaren, den gröne – se Pia Skogemann, Schierse-Leonard)
Kvinnligt människoblivande/självmedvetande: Kosmisk moder – Moder Jord – Differentieras som Dotter /Jungfru (Inanna – Kore) – renodlar en aspekt hos Maria – återförenar och förfinar Zoe i Sophia. Sofia-Jesus – bror -syster.
Manlig individuation – har varit identiskt med manlig tillblivelse men nu människoblivande?
Jägaren – Schamanen – kungen/Gudinnan (bios och Zoe i kontakt) – Nedstigningen (Dumuzi) Broderstrid (Osiris-Set, GT) brodervänskap ( Gilgamesh – Enkidu, avvisande av gudinnan – Gilgamesh som specifik övergångsmyt! ändå en antihjälte som måste foga sig i sin dödlighet) Marduk och Enuma elish – den första solhjälten. Jahwe – Zeus. Dionysos – Orfeus – Adonis -Attis – gränsfall som månsöner. Mor-son. Far-son.
Jesus – månhjälte. Jesus med Marias själ i sin famn. Bror-syster
3. Moderarketypiska underströmmar i europeisk kultur:
Medeltidens mystiker, sofiologin, alkemin, den moderna romantiken.
Renässans för den grekisk-judisk-gnostiska Sophia.
De gnostiska evangelierna. Maria Magdalena i nytt ljus. De kvinnliga medeltida mystikerna (Hildegard av Bingen, Julian av Norwich m fl).
Materiens mysterium: Alkemin som brobyggare mellan femininoch maskulin sfär. Alkemisten Maria Profetissa. Engelsk och tysk romantik.
Alexandria,metropol och kulturell och religiös smältdegel under antiken. Neoplatonism – Hypatia. De hermetiska, gnostiska och alkemistiska rörelsernas ursprung och utveckling. Skillnaden mellan dem. Dualismen i gnosticismen och den hermetiska filosofin.
Den levande naturen – materien – de esoteriska rörelserna och skillnaden mellan dem: Isis roll i alkemin. Kabbalan – Shekhina. Ikonstriden inom den kristna kyrkan – ikonodulernas seger, t. ex Cassia.
4. Blicken som mytiskt tema. Världen skapas av vår blick på den. Vi blir till i den andres blick.
I antikens myter och således hos antikens människor finns ännu denna medvetenhet om blickens makt. En blick kan vara dödande som t.ex.:
*Artemis – Aktaion ( se Campbells tolkning av denna myt i Primitive Mythology)
* Medusa – se Italo Calvinos tolkn. av Perseus-Medusa i första essän i Föreläsningar inför det nya millenniet (xx)
… och det kan vara förödande att se sig om, att se tillbaka:
* Orfeus och Eurydike (OBS Jesper Svenbro om Eurydike – den vilda kvinnan, i Res Publica)
*Lots hustru i GT
… och en blick kan vakta mysteriet eller väcka vår uppmärksamhet som: * Lejonet på grottmålningen i Les Trois Freres fr paleolithisk tid, som återkommer nästan identisk i en av La Dame a la Licorne- gobelängerna från 1400-tal.
Barnets oskuldsfulla absoluta klara blick contra den vuxnes cyniska taktiska blick.
*********************************
Litteratur (urval):
Apokryferna ur GT. Sv. Bibelsällskapet/Proprius förlag, 1969
Lucius Apuleius, Metamorfoser(roman fr 200-tal e Kr). Tidens förlag 1960
Aristofanes,Kvinnornas sammansvärjning,Grodorna. Forum, 1957.
Bachofen, JJ, Das Mutterrecht. Bern, 1861
Baring/Cashford, The Myth of the Goddess. Evolution of an image. Penguin Books, 1991
Berger, P The Goddess obscured: Transformation of the Grain Protectress from goddess to saint. Boston, 1985
BjörkanderMannheimer, Eva, Gudinnans pågående inkarnation. Coniunctio 2:2006/ 2010
Briffault, R., The Mothers,London, 1927 (3 vol)
Campbell, J., The Masks of God, vol I -IV. Finns i olika utgåvor, 1960 – ( m fl. verk)
Carroll, M., The cult of the virgin Mary, Princeton Univ. press, 1986
Cavalli-Björkman, G., Den svarta madonnan.Cordia, 1996 (m fl verk)
Dzielska, M., Hypatia of Alexandria. Harvard Univ. press, 1995
Eisler, R., The Chalice and the Blade, Our History, Our Future, San Francisco, 1988 ( nu i sv.övers.)
Eliade, M, A History of religious ideas, 3 vols. Univ. of Chicago Press, 1978-85 ( mfl.verk)
Frazer, J G, Den gyllene grenen. Natur och kultur,1925
George,B,Egyptens gudar.Hemliga i förvandlingar.Valentin förlag, 1995
Gimbutas, M., The Language of the Goddess,Harper Collins, 1991 (mfl verk)
Goldman, A., Våra bibliska mödrar. Natur och Kultur, 1989
Graves, R. The Greek Myths (2 vol.) Penguin, 1955/60
Harding, E, Woman’s mysteries, Rider&Co, London,1955/71
Harrison, Jane, Prolegomena to the study of Greek religion.Princeton, 1903/1991
Hermodsson, E., Ord i kvinnotid. Rabén&Sjögren, 1979
Herodotos’ historia. Sv. övers. av Claes Lindskog, Norstedts, 1920/2000
Hesiodos,Theogoni
De Homeriska hymnerna. Nyutg. NoK, 2003
James, E O, Gravarna berättar. Prisma, 1957 (m fl.verk)
Julian av Norwich. Uppenbarelser av Den Gudomliga Kärleken.Artos, 1991.
Jung, CG, The Archetypes and the Collectice Unconscious,CW 9 (m fl verk)
Kerenyi, C, Eleusis, Archetypal Image of Mother and Daughter, NY, 1967 (m fl verk)
Kramer, S N, Så levde sumererna, Forum,1958
Leroi-Gourhan, A. Treasures of prehistoric art.New York, 1967.
Linder, Per, Inskriptioner från Isistemplet i Philae. Bokförl. Nya Doxa, 1997
Mellaart, J. Cathal Hüyük – A Neolithic Town in Anatolia.Thames&Hudson, 1967
Moscati, S., Gamla semitiska kulturer, Natur och Kultur, 1958
Mylonas, G, Eleusis and the Eleusinian Mysteries. Princeton, 1961
Myrhaug, ML, I modergudinnens fotspår (om samisk religion) Pax förlag, 1997
Neumann, E, The Great Mother. Princeton Univ Press,1955/1991 ( mfl. verk)
Neumann,E., The Origins and History of Consciousness. Princeton 1954
Näsström, BM, ”O Mother of the Gods and Men”. Akad avh. Gbgs Univ.1986
Onsell, Birgitta, Efter tusen år av tystnad… Carlssons, Sthlm, 1994.
Pagels, Elaine., The Gnostic gospels, 1979 (finns i sv.övers.)
Patai, R. The Hebrew goddess. Wayne State Univ. Press, 1990.(m fl verk)
Perera, SB, Inannas resa. CJP, 1991
Thompson,W.I., The Time Falling Bodies take to Light. St. Martin’s Griffin Ed.,1996.
Vermaseren,MJ, Cybele and Attis – Myth and the Cult. London, -1977
Warner, M., Alone of all her sex: The Myth and Cult of the Virgin Mary. London, 1985.
Wolkstein,D./Kramer, SN, Inanna, Himlens och jordens drottning. Trevi, 1995
Woodman, M. Den misshandlade brudgummen, CJP, Solna, 1994 (m fl)
Wägner, Elin, Väckarklocka, Bonniers, 1941/78
Zeruneith, K., Traehesten.Fra Odysseus til Sokrates. En Bevidshedshistorie. K-hamn, 2002